Mormor Idas olika flyttillfällen som statarbarn.
Torpare
Från 1600-talet spelade torparna en huvudroll som arbetskraft inom jordbruket i Sverige. Torpararenden skrevs oftast på lång tid, från 10 ända upp till 50 år. Ännu på 1930-talet fanns bortåt 20 000 torpare i Sverge, innan torparinstitutionen slutligen försvann. Då förbjöds dagsverken som betalningsform för arrenden. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare.
Statare
Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra torparna överflödiga, även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av jordbruket.
En statare var en lantarbetare, som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en husbonde (jordägare). Statare anställdes i regel enligt legostadgan på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta.
Morfar Gustaf och mormor Ida i Yllesta
Min mormor Ida, född 1879, växte upp i en statarfamilj. Hennes flytt mellan de olika boenden är åskådliggjord på kartan här ovan.
Kolbäck i januari månad 2025
Kurt Larsson
Lindgrenska kronotorpet i Yllesta. Här bodde Ida och Gustaf