Kolbäck – En betydande järnvägsknutpunkt
1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga stambanorna i Sverige men att bibanorna skulle byggas av privata företag.
1871 Stockholm Westerås Bergslagens Jernvägsaktiebolag bildades. Bolaget köpte mark och 200 meter av grusåsen från Kolbäcks Skjutsförening för byggandet av järnvägen genom Kolbäck utefter sträckan Köping–Stockholm.
1874 VLT rapporterar den 29 augusti
"Första jernbanetåget direkt från Köping till Westerås öfer den nu färdiga Kolbäcksbron ankom hit sistlidne onsdag eftermiddag och bestod af det nya lokomotivet No. 3 samt 41 fullastade vagnar."
1876 Den 15 december blev sträckan Västerås–Stockholm klar. En färd mellan städerna tog 5 timmar och 35 minuter på den tiden.
1889 TGOJ öppnar en hållplats med namnet Sofielund. Den blev sedan Stuteriets järnvägsstation som byggdes år 1900. Härifrån skjutsades prominenta personer i fyrspann till Ridskolan. Stationshuset flyttades senare till en privatperson på Herrskogen och ersattes av ett öppet regnskydd.
1899 Järnvägstrafiken till Ramnäs öppnas. Och ett spår fanns till Sörstafors Pappersbruk mellan åren 1958–1971.
1899 Stockholm – Versterås – Bergslagens Jernväg annonserar
VESTMANLANDS LÄNS TIDNING Tisdagen den 25 April 1899
Kolbäck i februari 2023
Kurt Larsson
Stationsområdet i Kolbäck
Klickbar bild Kolbäcks järnvägsstation 1910-talet
Stationshuset i Kolbäck byggdes färdigt 1877. Huset fick två väntsalar, en för resande i andra klass vagn och en för resande i tredje klass. Stationsföreståndaren hade sin bostad på övervåningen. År 1935 moderniseras stationshuset och fick centralvärme installerad. Större ombyggnader av järnvägsområdet gjordes på 1940-talet och 2007.
Bekvämlighetsinrättning fanns i det mittersta huset på bilden ovan och huset längst till höger var en tvättstuga.
Ilgodsinlämningen fanns i stationshuset och ett fraktgodsmagasin 100 meter väster om stationshuset. Det revs 1958. Lokstall uppfördes bredvid vattentornet för ångloken. Tornet finns fortfarande kvar.
Ridskolans hästar vid fraktgodsmagasinet
Elektrifieringen av järnvägen celebreras 1945.
Rrälsbuss till Ramnäs och tåg till Köping
på 1950-tal
Järnvägsanställda 1961
Banvaktare
Banvaktens huvudsakliga uppgift var att hålla uppsikt över en viss sträcka av en järnvägslinje. Sträckan skulle besiktigas minst en gång per dag, och detta skedde antingen till fots eller genom att åka dressin. Även om boendeförhållandena inte alltid var de bästa och lönen var låg, såg många banvaktstjänstgöringen som ett tryggt och ganska fritt arbete.
Oskar Eriksson på sin dressin på 1930-talet
Banvaktsstugan i Åskebro
Banvaktsstugan i Borgby
Nerdragningar
Station Stuteriet i Strömsholm 1932
Stinsen Josefina Ohlsson på Åskebro station 1935
Strömsholms station 1935
Allan Svensson var siste man inför personalnedläggningen 1979.
Allan och han fru Nancy drev en korvkiosk vid stationen.
Foto Mats Källstig