Skolväsendet i Kolbäck del 3 av 3
Sedan skolgången blef allmännare, blef det nya skolhuset snart nog för trångt, hvarför år 1856 inrättades en
MINDRE SKOLA VID SKANSEN.
Denna skola besöktes af barnen från norra delen af socknen. Den meddelade undervisning i kristendom, läsning, skrifning och räkning till en början åt mindre barn, men längre fram åt alla barn i skolåldern, hvilka ej ville besöka folkskolan vid kyrkan, hvarföre denna skola också benämndes ersättningsskola. Den förestods först af en hr Blomqvist, därefter af en mamsell Fagerström, sedan af numera folkskolläraren J. Bergström i Lisjö, Sura socken, samt sist af mamsell Hanna Berg.
1876 begynte undervisningen i
VÄNSTA SMÅSKOLA,
som till lärarinna erhöll fröken Alma Åhman (dotter till ofvannämnde E. G. Åhman), hvilken ännu tjänstgör vid skolan.
SKOLHUSET VID NÄSLUND
Ersättningsskolan vid Skansen upphörde 1878, då
NÄSLUNDS FOLK- OCH SMÅSKOLA
inrättades i ett för ändamålet uppfördt skolhus vid Näslund. Första året uppehölls här undervisningen af E. G. Åhman, som året förut efter 38 års hedrande lärareverksamhet afgått med pension från sin läraretjänst i folkskolan vid kyrkan och där efterträdts af sin son Fritiof Åhman, fortfarande lärare därstädes.
Samma år valdes till ordinarie folkskollärare vid Näslunds folkskola nuvarande innehafvaren af tjänsten Johan Forssell. Barnen från norra delen af socknen samt från Sörstafors pappersbruk besökte skolan till 1888, då det nuvarande skolhuset vid kyrkan var färdigt. Då var barnantalet i Näslunds folkskola öfver 100, och ålades därför barnen från Sörstafors att besöka folkskolan vid kyrkan.
Men redan 1895 hade barnantalet både i folkskolan vid kyrkan och vid Näslund ökats så mycket, att ännu en folkskolesal påbyggdes den gamla salen i sistnämnda folkskola, där l:a och 2:a klasserna undervisas af en biträdande lärarinna, f. n. fröken Sanna Holmin, som likväl med innev. år lämnar platsen, hvilken. enligt skolrådsbeslut skall besättas med folkskollärarinna.
Barnen från Sörstafors förständigades nu att besöka folkskolan vid Näslund. Häraf ökades dock barnantalet så mycket, att lokalerna vid Näslunds folkskola snart blefvo otillräckliga. Flere förslag framlades nu för att få skolväsendet på ett tillfredsställande sätt ordnadt. Somliga ville ha en folk- och småskola vid Sörstafors; andra åter ville utvidga folkskolan vid Näslund med ännu en klass och uppföra en småskola vid Trångfors, och ett tredje förslag afsåg inrättande af en småskola jämte fyrklassig folkskola vid Trångfors.
Ehuru det från både pedagogisk och ekonomisk synpunkt hade varit fördelaktigast, om folkskolan vid Näslund utvidgats, vann likväl förslaget om uppförande af
FOLK- OCH SMÅSKOLA VID TRÅNGFORS den beslutande kyrkostämmans bifall. Och sålunda uppfördes ett stort skolhus därstädes med rymliga och tidsenliga lokaler för folk- och småskola.
SKOLHUSET VID TRÅNGFORS
Den senare har varit i verksamhet sedan 1897, de första två åren i förhyrd lokal i Lustigkulla (lärarinna är fröken Elin Helmer), den förra skolan sedan 1900. Bilden af dess ordinarie lärare hr A. E. Eriksson synes bredvid skolhuset ute på dess gård härofvan; förmodligen går hr E. och filosoferar öfver huru han skall få den ganska otjänliga marken omkring skolhuset förvandlad till en prydlig skolträdgård, en förmån, hvarmed de öfriga skolorna i socknen äro försedda.
I flickslöjd undervisas i alla folkskolorna, i gosslöjd vid Strömsholm och Trångfors.
Kolbäcks skolväsende har under årens lopp fått mottaga följande donationer:
Axelsonska fonden, kapital 1,400 kronor,
Reuterstamska fonden, kapital 400 kronor *,
Iveriska fonden, kapital 1,500 kronor **,
Lagreliska fonden, kapital 20,000 kronor,
Törngrenska fonden, kapital 5,000 kronor,
Lundbergska fonden, kapital 1,500 kronor,
Liljestolpeska fonden, kapital 300 kronor,
Lars Perssonska fonden, kapital 200 kronor,
Ljungdahlska fonden, kapital 150 kronor,
Hellströms skolbarnsfond kapital 300 kronor
Hälften af Lagreliska fondens räntemedel utgår årligen till understöd åt fattiga änkor; andra hälften användes till beklädnad åt obemedlade flitiga skolbarn. Från de öfriga fonderna utdelas den årliga räntan bland fattiga skolbarn med undantag af att räntan å 1,500 kronor af Törngrenska fonden tillfaller socknens folkskollärare, räntan af 1,500 kronor utdelas bland fattiga skolbarn och räntan å återstående 2,000 kr. utgår till andra ändamål.
Kolbäck har på sista tiden blifvit en viktig järnvägsknut med järnväg i fyra olika riktningar. Dess stationssamhälle är i rask tillväxt. Med sina många utvecklingsmöjligheter kommer socknen att gå framåt i alla riktningar och af allt att döma ej minst på folkupplysningens område.
Johan Forssell vid VLT julen 1903 / Kurt Larsson i maj månad 2023
*) Anders Stuberg / adlad Reuterstam var född 1727 i Löderups socken, Kristianstads län. Han blev föreståndare för ridskolan vid Uppsala akademi 1776 och för stuterierna vid Kungsör och Strömsholm 1778. Barnlös och jordfäst 1793-10-03 i Kolbäcks kyrka.
**) Johan Daniel Iwérus föddes i Hedemora 1804. År 1832 flyttade han till Yllesta i Kolbäcks församling. Från 1850 titulerades han Kronofogde som tillägg till titeln disponent. Han hade nämligen år 1849 låtit bygga upp tegelbruk, sågverk och benmjölsstamp vid Prästforsen i Sörstafors (Sörssa). Dessa rörelser bedrev han i egen regi till 1854.