Om man forskar på Kolbäcks historia inser man snart att Skjutsföreningen har spelat en avgörande roll för samhällets utveckling, som när man i slutet av 1800-talet trots hård konkurrens lyckades få järnvägen att dras genom Kolbäck.
Jag har i den här korta berättelsen specifikt grottat ner mig i företeelsen som sådan, för att bättre förstå dess tillblivelse och utveckling som i mångt och mycket styrdes av lagar.
En lag om hållskjuts infördes år 1696 som innebar att bönderna var skyldiga att förse gästgiverierna med hästar och att skjutsa resande. I tur och ordning skulle varje bonde en viss dag infinna sig med ett visst antal hästar.
Skjutstvånget sågs av bönderna som en tung pålaga då det tog arbetet från gården till ibland sysslolöshet vid gästgiverierna. De resande klagade också över dåliga hästar och usel service.
Ett tillägg till lagen om hållskjuts kom 1844 då ett Kungligt brev tillkännagav att skjutsbesväret kunde överlåtas till en entreprenör.
Representanter för de många skjutsskyldiga gårdarna från socknarna Munktorp, Kolbäck, Svedvi, Säby, Berg och Rytterne samlades på Kolbäcks gästgifvaregård den 23 september 1844 för att organisera en entreprenadverksamhet i Kolbäcks skjutslag.
Den 20 februari 1845 utlyste Landshövdingsämbetet auktion på skjutsbesväret vid Kolbäcks gästgifvaregård.
Nertecknat av kronofogde Johan David Iverus.
På auktionsdagen var där bara en intressent som anmälde sitt intresse att överta skjutshållet, gästgivaren själv, tillika länsman, Gustaf Birger Nordeman. Han villkorade dock budet med att en avgift skulle utgå för de berörda hemmanen.
För gårdar som enligt lag måste tillhandahålla skjuts kanske det var värt en slant att slippa det lagstadgade skjutshållet.
Efter auktionen iscensattes en uppgörelse som tidigare träffats. Den gick ut på att Skjutslaget köpte Gästgifvaregården av Gustaf Nordeman. I uppgörelsen ingick dock att han fick disponera egendomen under fem år men att ingen avgift skulle tas ut från hemmanen under den tiden.
Annons i Westmanlans läns tidning torsdagen den 19 november 1887.
Gustaf Nordeman blev enligt ovan den första arrendatorn av Gästgifvargården 1845. På 1880-talet var Carl Norlin dess arrendator. Carl var född 1839 i Munktorp och gift med Carolina Cristina Pettersson född 1844 i Säby. Parets son Carl Alrik föddes 1875 i Kolbäck.
År 1887 försattes dock gästgivare Carl Norlin i konkurs. Detta föranledde Kolbäcks skjutslag att annonser efter en ny arrendator. Annonsens ger en god inblick i vad arrende innebar och dess goda förutsättningar att locka resande.
Läs hela annonsen.
Den 16 januari 1897 tillskrev Kolbäcks gästgifveris skjutsförening Kungens befattningshavare för att vördsamt anhålla om registrering av föreningen.
I skrivelsen återfinns följande text:
Föreningen har till ändamål medelst utarrendering av sin fastighet söka åt deltagarna bereda frihet från den deras hemman åliggande skyldigheten att ansvara för skjutsens bestridande vid Kolbäcks Gästgifvaregård, börande således den till arrendator av gästgifvaregården antagna person förbindas, att i hvad på honom ankommer ikläda sig de skjutsskyldiga hemmanens besvär med gästgifveri- och skjushållningen.
Vidare angavs att betydande markområden, cirka 150 tunnland, hade köpts av Skjutslaget den 27 mars 1845 och 28 februari 1861 från gårdarna Herrevad och Vallby. Skälet till markköpen torde ha varit naturtillgångarna som ån och grusåsen. Hemmanen gavs sedan möjlighet att hämta grus från åsen under reglerade former. Markområdet i fråga blev senare Kolbäcks stationssamhälle.
År 1933 upphörde förordningen för gästgiveri- och skjutsskyldigheten. Den sista affären i Kolbäck gjordes så sent som 1950, då Hallstahammars kommun köpte gästgiveriet med mark och byggnader. Året därpå upplöstes Kolbäcks gästgifveris skjutsförening, som blev den sista skjutsföreningen i Sverige.
Kolbäck i april månad 2024
Kurt Larsson
Ett tack till Bo Danielsson på Riksarkivet i Uppsala, Johann Frimmel samt Lasse Andersson..
På Kolbäcks gästgivaregård 1951.
Kolbäcks gästgifveris skjutsförenings likvidatorer.
Stående från vänster:
Lantbrukare Erik Gustaf Pettersson, Norr Sylta Munktorp.
Nämndeman Erik Olof Jansson, Hägersta Munktorp.
Lantbrukare Johan Gustav Gustafsson, Bålsta Munktorp.
Lantbrukare Nils Allan August Pettersson, Norrby Berg.
Sittande från vänster:
Lantbrukare Johan August Andersson, Vänsta Kolbäck.
Nämndeman Gustaf Magnus Holm, Årby Hallstahammar.
Nämndeman Johan Gunnar Carlsson, Sylta Rytterne Strömsholm.
Lantbrukare Johan Emanuel Johansson, Löpdal Säby Kolbäck.
Kolbäcks gästgivaregård efter Hallstahammars kommuns inköp 1950 och den efterföljande upprustning. Huvudbyggnaden var tidigare ockragul. Ekonomibyggnaderna revs 1962.