Strömsholms slott 1699
Den statliga egendomen Strömsholm med slottet, naturreservatet, Kungsladugården samt gårdarna Strömsvik, Hultet och Utnäs är belägen i Hallstahammars kommun, Västmanlands län. Den omfattar 973 hektar mark, cirka 100 byggnader och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk.
Jordbruket är främst inriktat på produktion av spannmål och oljeväxter. Ridskolan arrenderar betesmarken då hästverksamheten i området är omfattande. Strömsholms slott är ett kungligt slott vilket innebär att Kungen har dispositionsrätt. Det gamla och nya slottet kom under historisk tid att bli fler änkedrottningars säte.
Två tusen år före Kristi födelse låg området under vatten. Med landhöjningen efter inlandsisens avsmältning började på stenåldern en lantlig miljö växa fram. Ladugårdssjön var en vik av Mälaren som sträckte sig norrut och in i Säby socken. Byarna Mölntorp, Ulfsta, Vallby och Hällby kunde nås med flatbottnade båtar, så kallade Gråschasar.
Sjöbotten blev med tiden utdikad. På ett gärde i Ulfsta cirka 100 meter från den utdikade bäcken låg en båtbrygga av sten. Den revs först på 1940-talet.
I slutet av medeltiden etablerade lokala stormän godsbildningar på området. Det blev också förutsättning för Gustav Vasas omvandling av Strömsholm. Han förvärvade närliggande marker och gårdar. År 1547 övertog han Mölntorps Gård av Karin Eriksdotter Gyllenstierna där en spiksmedja uppfördes vid vattenfallet
Gustav Vasa *1496 †1560 kom 1528 till Mölnetorp, som Strömsholm då kallades, och började bygga en Kungsgård för hästavel. Under 1600- och 1700-talen utvecklades den till ett av de viktigaste godsen för hästhållning med militär inriktning. I slutet av 1960-talet blev Strömsholm Sveriges hästsportcentrum.
Fält- och fästningsingenjör Anders Larsson Målare fick i uppdrag att bygga en befästning på ön vid Kolbäcksåns utlopp i Mälaren. Fästningen stod färdig 1556 och Mölnetorp fick namnet Strömsholm. Hur byggnaden kom att se ut under dess existens i 112 år vet man inte men grund, murar och källarvåning ingår i det nuvarande slottet.
År 1552 gifte sig den 56-årige Gustav Vasa för tredje gången nu med 17-åriga Katarina Stenbock *1535 †1621. Katarina var systerdotter till Gustav Vasas gemål i andra giftet.
År 1560 avlider Gustav Vasa. Katarina Stenbock fick överta sätesgården 1563. Hon kom att vistades på Strömsholm som änkedrottning i hela 58 år till sin död 86 år gammal 1621.
År 1653 övertar Karl X Gustav *1622 †1660 Strömsholm. Året därpå ger han slottet till sin 18-åriga hustru Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp i bröllopsgåva. Hedvig Eleonora *1636 †1715 blir änka sex år senare 1660.
Hon ger Sveriges då främsta arkitekt Nicodemus Tessin i uppdrag att uppföra ett nytt modernt slott. 1668 var ritningarna klara och året därpå började Gustav Vasas gamla befästning rivas för att ge plats till ett riktigt slott.
Slottet och ett tjugotal ekonomibyggnader stod klart 1680. Då kunde Karl XI *1655 †1697 och Hedvig Eleonoras dotter Ulrika Eleonora *1688 †1741 fira sin smekmånad på Strömsholm.
Karl XI bodde inte själv på slottet men besökte det frekvent med familjen och gjorde ofta jaktutflykter. I Himmeta, Kolsva och Bro sköts björn upprepade gånger.
Ulrika Eleonora övertar Strömsholms slott 1730. Eftersom slottet redan då visade tecknen på förfall började det restaureras av drottningen.
Sedan kronprinsessan Sofia Magdalena *1746 †1813 fått Strömsholm i bröllopsgåva av dåvarande kronprinsen Gustav III fortsatte restaureringen och en del mindre ombyggnader gjordes.
Under 1800-talet minskade Strömsholms slott alltmer i betydelse som kunglig bostad. År 1858 bestämdes att Arméns ridskola skulle inrättas på platsen och fick då disponera lokaler i slottet.
1968 blev slottet ett statligt museum där främst svensk 1600-talskonst visas och 1972 blev det allmänt tillgängligt för besökare. Strömsholm är ett av Västmanlands läns mest populära besöksmål.
Kungsladugårdens statarlänga eller den så kallade långkatekesen.
Bostad i statarlängan ingick i lönen (stat).
Stenköket vid Strömsholms slott
Stenköket
Stenköket ligger sydväst om Strömsholms slott och uppfördes på 1730-talet efter ritningar upprättade av arkitekten Carl Hårleman. Stenköket är uppfört som slottskök och har genom åren genomgått en del förändringar. I början av 1800-talet genomfördes en omfattande upprustning.
Under perioden då Arméns rid- och körskola disponerade lokalerna vid Strömsholms slott byggdes Stenköket till med en matsal mot söder. Ritningarna upprättades av arkitekten Erika Josephson. Under 1940-talet brann byggnadens tak och en omfattande upprustning genomfördes.
Efter att Arméns rid- och körskola lades ned 1970 byggdes Stenköket om för att fungera som restaurang. Sedan 2006 driver slottsförvaltningen en kaféverksamhet i byggnaden och i samband med fester i matsalen, catering. I byggnadens
övervåning finns utrymmen för kontor och personal.
Kolbäck i april månad 2023
Kurt Larsson
Källor: Strömsholm förr och nu av Anders Gustaf Bäckström
Statens fastighetsverk
Foto:
Johannes van den Aveelen 1699, Västmanlands läns museum
Färgsättning:
Jan Kotschack