En guidad bussresa från forntid till
nutid
söndag 10 juni 2007
Borgby skans
Betydelsefullt slag och blodiga avrättningar
År 1251 utkämpades här det omtalade
slaget vid Herrevadsbro.
Valdemar Birgersson hade vid elva års ålder
valts till svensk kung och hans far Birger Jarl styrde
Sverige.
En samling stormän, som kallades folkungar, gjorde
uppror och samlade folk utomlands.
Med en här av svenskar, danskar, norrmän och
tyskar mötte folkungarna Birger Jarl i slaget vid
Herrevadsbro.
Jarlen fick upprorsmännen i sitt våld. Han
lät avrätta ledarna och många av deras
män.
Avrättningarna väckte stort uppseende och
vållade stor ovilja mot jarlen, men efter denna
kraftmätning var det lugnt i Sverige ett kvartssekel.
Birger Jarl kunde därefter driva igenom vad han
ville och stärka kungamakten. Slaget hade därför
större betydelse än flertalet medeltida träffningar.
Sven Nordström berättar om Gästis...
Skjutsstationer och gästgiverier
Det var först under 1600-talet som utbyggnaden
av vägar med gästgiverier blev reglerad i
stadgar och förordningar. Då bestämdes
att tavernorna också skulle fungera som skjutsstationer.
Den första gästgiveristadgan kom 1636.
Ansvariga för skjutshållet i Kolbäck
var bönder i Kolbäck, Svedvi, Berg, Säby,
Rytterne och Munktorp. Man skulle ha 12-15 hästar
redo per dygn. 1845 bildades Kolbäcks Skjutsbolag
och Gästgiverigård. Hela Kolbäcks samhälle
har vuxit upp på mark som tillhörde bolaget.
Gården och gästgiveriet arrenderades ut och
arrendator fick även ta ansvar för skjutshållet.
1875 öppnas järnvägstrafik och resandet
till häst avtog. Skjuts¬före¬nin¬gen
i Kolbäck började sälja ut sitt stora
markinnehav både till privatpersoner och till
järnvägen.
Den sista stora markaffären gjordes med Kolbäcks
kommun 1950. Köpeskillingen var på 200 000:-.
Kolbäcks skjutsförening, som var landets sista,
upplöstes så sent som 1951.
...och om slaget vid Herrevadsbro 1251.
Västmanlands Läns Centrala
Verkstadsskola i Kolbäck
Efter "andra världskrigets slut" uppstod
tankar på att ordna yrkesutbildningen i landet
genom centralisering länsvis till centralt liggande
skolor benämnda Centrala Verkstadsskolor.
Idén med centralisering av yrkesutbildningen
hade genomförts i de flesta län, när
Västmanlands läns landsting, efter flera års
funderande, år 1956 beslutade att inrätta
en Central Verkstadsskola i Kolbäck.
Skolan i Kolbäck startade sin verksamhet den 1
juli 1957 med två yrkesavdelningar, byggnadssnickare,
värme- och sanitetsmontörer
En utbyggnad beslutades som var beräknad till 67
000 kvm och till en kostnad av 7,3 milj kronor. Den
stod klar till höstterminens början år
1960.
I samband med kommunsammanläggningen 1971 inköpte
Hallstahammars kommun Verkstadsskolan av Landstinget.
Skolan blev en del av kommunens gymnasieskola och fick
namnet Herrevadsskolan.
Kolbäcks Folkets Park
Gamla Kolbäcksparken låg i anslutning till
Borgby skans och därmed i Säby socken. Den
byggdes 1923 av arbetare inom arbetarkommunen.
Det sägs att Säby kommun hade för avsikt
att införa en nöjesskatt varför Parken
flyttades några hundra meter väster ut till
Kolbäcks kommun på mark köpt av Herrevads
gård. Flytten skedde 1932/33.
Av den gamla serveringslokalen gjordes vaktmästarbostad
på det nya området.
Resenärerna intar Borgby skans
Borgby skans är till sin uppbyggnad
lik de förhistoriska anläggningarna från
järnåldern alltså 400 – 1000-talet
och ligger efter den gamla Eriksgatan.
Inre muren är 150 m. lång, 10 m bred och
2-3 m hög.
Yttre muren är 250 m lång, 3-6 m bred och
0,5 -1,5 m hög.
Så tror man att här hade Birger Jarl sitt
läger år 1251 vid slaget vid Herrevadsbro.
1963 gjordes en städning av borgen då sly
och träd togs bort för att frilägga området.
Avskrift från länsstyrelsens anslagstavla
vid Borgby skans.
Stenmurarna du ser här är
resterna från en fornborg. Fornborgarna är
som regel uppförda någon gång under
järnåldern, 500 före - 1050 efter
Kristus, de flesta är dock från 500-talet
efter Kristus.
De finns cirka 1000 fornborgar i Sverige. De ligger
huvudsakligen i östra Mellansverige, Bohuslän
och norra Halland. Den nordligaste kända fornborgen
ligger i Jämtland.
Fornborgarna har en mycket varierande utformning.
Det beror på vad de används till och
hur terrängen ser ut där de ligger. Arkeologerna
brukar skilja på tre typer av fornborgar.
De som ligger längs farleder och har utgjort
en del av ett bevakningssystem. De som ligger ute
i ödemarken och har varit en tillflyktsplats
för ortsbefolkningen i orostider. De som har
varit befästa boplatser eller hantverksplatser.
Gemensamt för dessa fornborgar är att
de oftast är anlagda på bergshöjder.
På de sidor berget har naturliga stup har
inget extra försvar behövt byggas medan
de flackare partierna förstärkts med murar.
Troligen var murarna försedda med en träpalissad.
|
Borgbylokalen
Metodisterna på orten var i slutet av 1800-talet
i behov av en lokal för sina möten och den
19 december 1885 fick Metodistförsamlingen lagfart
på fastigheten.
Ett kapell uppfördes av stående timmer och
inreddes med både altarring och vaktmästarbostad.
I Borgbykapellet anordnade metodisterna sina möten
och höll söndagsskola för barn. Detta
fortgick till i slutet av 1920-talet, dock i avtagande
omfattning.
Efter stor vånda och många turer såldes
slutligen fastigheten till Bondeförbundet (nuvarande
Centern).
En för tillfället tillräckligt religiös
fröken, Hulda Åberg, bodde där en tid
och innehade tjänsten som vaktmästare. Hulda
gifte sig senare med Hjalmar Norberg och flyttade till
Smebruket i Mölntorp. Där blev de tu ett färgstarkt
par, dock ej i religiös bemärkelse.
Kämpstugan
Här bodde soldat Johan Erik Kämpe, född
6 nov 1846 i Säby.
Antagen som indelt soldat 8 april 1865
Korpral 17 juni 1878
Utmönstrad 1899 som distinktionskorpral
Mölntorps småskola
År 1889 byggdes med förenade krafter småskolan
även innehållande en liten lägenhet
till skolfröken.
Mölntorps Gård hade upplåtit mark och
timret kom från en gammal militärbyggnad
på Utnäs Löt.
Den 24 augusti 1890 tillträdde fröken Jenny
Eriksson platsen som ordinarie lärarinna. Hon var
då 20 år.
Inför pensioneringen lät hon och hennes två
systrar Anna och Maria uppföra Hemgården,
ett hus mitt emot skolan. Jenny gick bort 1961.
Skumpa
I början av 1920-talet, efter första världskriget,
gick hela världen in i en djup lågkonjunktur,
en depression. Fabriken i Mölntorp skonades inte.
De arbetslösa fick nu gå ut i nödhjälpsarbete,
vilket bestod i arbete på vägarna. Ett projekt
var att förbättra vägen genom Harbacken
nära Säby Gård. Ett annat var vid backen
i Skumpa. Det gällde att reducera nivåskillnaderna
i backarna, med hacka, spade, spett och skottkärra.
Säby gård
Säby Gård är en gammal släktgård.
Den är ägd och brukad i sju generationer.
Under ett 60-tal år, fram till 1950, fanns ett
mejeri på gården med mesost som specialitet.
Säby kyrka
Säby kyrka torde vara byggd vid tiden omkring 1300.
Tillbyggnaden mot norr och vapenhuset mot söder
har sannolikt tillkommit på 1500-talet.
Säby sockenkommun bildades 1863 och förblev
självständig till 1951 då Säby
gick upp i Kolbäcks kommun.
Från 1971 tillhör vi Hallstahammars kommun.
Säby hembygdsförening
Säby hembygdsförening bildades den 10 juni
1924. Initiativtagare var prästen Axel Ericsson
samt några potentater och kommunpolitiker från
Säby socken.
En pådrivande kraft var också en driftig
yngling på 20 år som senare blev världsberömd
operasångare.
Set Svanholm
Född den 2 september 1904
* Studentexamen i Västerås 1922
* Organist, kantor och folkskollärare i Säby
1923 - 1929
* Debuterade på operascenen 1930
* Gift 1936 med Ninni Högstedt
* Stora framgångar på världsscenerna
1937 - 1956
* Operachef 1956 - 1963
* Dog 4 oktober, 1964
Dalstugan
Här bodde soldat Johan Albert Dahl född 9
maj 1869 i Säby
Antagen 1887. Han blev sjukvårdssoldat.
Fattighuset Sjöhaga
Boningshuset i Sjöhaga blev uppfört och fick
dagens utseende i slutet av 1940-talet. Platsen är
densamma där fattighuset uppfördes på
1820- talet. Jordkällaren och ett uthus, som ursprungligen
kom från Åskebro, finns kvar än idag.
Vägg av liggande timmer har dagens boende funnit
vid restaurering av huset.
1821 fattades beslut om stugans inredning och 1824 beslutades
om en insamlingslista för inköp av en klocka
åt fattigstugehjonen ”at äfven de måtte
i sin stilla och ensamma lefnad, se hvad tiden lider”.
Från husförhörslängd och fattigkassans
protokoll kan utläsas att i Sjöhaga bodde
upp till tio fattighjon. Där fanns flest änkor
och någon enstaka karl. Men i fattighusmiljön
fanns också barn och ungdomar.
Strömsholm
Strömsholm har sedan stormaktstiden (1611-1718)
haft stor betydelse för den svenska hästaveln,
då närmast för varmblodiga hästar.
Idag är Strömsholm ett Mecka för hästfolk
av alla kategorier.
Lästips: "Strömsholm förr och nu"
skriven 1924 av folkskollärare AG Bäckström.
Finns på biblioteket i Hallstahammar.
Utnäs gård och löt
Utnäs är en av de äldsta byarna i Säby
socken och finns omnämnd i skrifterna redan 1288.
Utnäs Löt (löt = lutande grässlätt)
blev övernattningsplats för Livregementets
grenadjärkår mellan 1780 och 1893 efter att
Kronan 1780 avhyste (exproprierade/köpte in) Utnäs
by. Här fanns då en mindre samling gårdar.
Ett sjukhus för hundra man uppfördes i två
våningar av timmer 1811. Det revs 1902 och timret
återanvändes vid uppförande av andra
byggnader närmare slottet, däribland ridskolans
chefsbostad samt den nuvarande Slottsboden.
Ett bageri byggdes 1775 och revs 1889. Av timret uppfördes
Mölntorps småskola.
Utnäs gård byggdes 1795 som bostad åt
regementskommissarien, från 1815 som bostad åt
fältkamreren
Mangårdsbyggningen uppsatt 1795 av ”godt
furutimmer 26 alnar lång, 16,5 alnar bred”.
Remontdepå
1885 fick Strömsholm en remontdepå för
att förse armén med inridna och inkörda
hästar. Den verksamheten började avvecklas
1956.
Strömsholms slott
Strömsholms kungsgård byggdes 1556 på
order av Gustaf Vasa. Karl X Gustav gav Nicodemus Tessin
(1615-1681) i uppdrag att bygga slottet som stod färdigt
1681. Under 200 år levde en rad änkedrottningar
där. Den första var Gustav Vasas änka
Katarina Stenbock, som bodde där i 60 år.
Inreddes först 1767-1775.
Strömsholms kanal
Strömsholms kanal som är Sveriges näst
äldsta kanal, sträcker sig från Smedjebacken
i södra Dalarna ner till Borgåsund, Västmanland,
i söder och utloppet i Mälaren. Kanalen följer
Kolbäcksåns vattensystem och har en stigning
på 100 meter under den 10 mil långa sträckan,
från norr till söder. Enbart i Hallstahammar
mäter nivåskillnaden 50 meter!
Marketentare
Uttrycket hänför sig till medeltidens slut
(1000-1520) och var benämningen på en försäljare
av dryck och livsmedel som följde härarna.
I Strömsholm hade marketentaren sin verksamhet
på planet ovanför den gamla Hofslagare Smedjan.
Smedjan byggdes 1648 av sten mot eldfaran. Mellan åren
1912-1970 fanns där en fabrik som tillverkade skruvhakar
till hästskor, idag Sadelmakeri och Hästsportaffär.
Strömsholms marketenteri
Markan är, sedan slutet av 1950-talet, inrymd i
ett äldre hus vid Stallbacken. Huset byggdes på
1850-talet och har på övre planet fungerat
som förläggning för arméns "malajer"
och ridskolans civilanställda. Kanske har de bidragit
till husets benämning; Oredan.
På nedre botten fanns läkarmottagning med
sjuksal. För de långhåriga fanns där
en frisersalong. Ridskolans tvättförråd
var även beläget i Oredan.
Mahognyvillan
Huset där Bed & Breakfast är inrymt timrades
i Stockholm och flyttades 1813 till dess nuvarande plats.
Det beboddes en tid av fyra hingstdepåanställda
med familjer.
Benämningen Mahognyvillan tillkom troligen i mitten
av 1900- talet som ett komplement till två andra
flerfamiljshus av sämre kvalité som kallades
Epavillan och Tempovillan.
Benämningen Mahognygrogg myntades också,
en blandning av konjak och sockerdricka.
Kaffe med dopp på Borgåsunds Hamnkafé
Jonny Skog och Evert Taube
Stuteri
1621 anlades ett stuteri för att tillgodose de
kungliga härarna med hästar till de ständiga
krigen.
Hingstdepån
1871 avvecklades stuteriet och verksamheten övergick
till hingstdepå för ett 80-tal hingstar.
Trots att personalen på hingstdepån var
civilanställd bar de mörkblå uniformer
i arbetet och hade en hög status. Det var mer eller
mindre ett tvång att hälsa med mössan
i hand, när man mötte en av dessa, berättar
en gammal remontdressör.
1956 flyttades en del hingstar till Flyinge och hingstdepån
lades ner.
Arméns rid- och körskola
1868 förlades arméns rid- och körskola
till Strömsholm.
Den gynnade orten i över 100 år.
Ridskolan Strömsholm
Anläggningen inrymmer i dag fem ridhus och ett
flertal utomhusbanor.
Högskoleutbildning till ridlärare.
Hästsportens Folkhögskola för blivande
ridinstruktörer
Gymnasium för blivande tävlingsryttare
Texten i detta häfte är till
stor del hämtat från Kolbäck och Säby
hembygdsföreningars jubileumsskrift VÅR HEMBYGD
och sammanställt av Kurt Larsson.
Kolbäck i juni 2007.
