Kolbäck – tidernas knutpunkt

bildKolbäcks hembygdsförening 1984 – 2024, 40-års jubileumsbok .

Kolbäcks hembygdsförening fyller 40 år 2024 och firar med att samla ett drygt 20-tal berättelser i denna bok.

Kolbäck som knutpunkt för den kungliga Eriksgatan, såväl som kanalbåtar och tåg ligger som en bas för historierna. Ämnena är många: Platser och människor. Teater och musik. Industri och natur. Sport och fritid. Med mera.

Här finns mörka minnen om galgbacken i skogen eller koleraepidemins härjningar, men också musikaliska souvenirer från såväl danspalats, Folkets park och all teater på Linneabiografen.

Läsaren påminns också om när Kolbäck var bäst i Sverige i en av världens största idrotter. Med andra ord finns här något för alla med intresse för hembygden.

Denna bok har varit möjlig tack vare ett frikostigt bidrag från Eva Bergqvists minneskonto.
Redaktörer: Kurt Larsson och Jan Kotschack
Bild ovan: Mats Källstig

Välkommen till hembygden

40 år är kort tid för en hembygdsförening. Uppdraget att dokumentera och berätta om vår lokala historia känns oändligt.

Vår förhoppning är att jubileumsboken väcker ditt intresse för att bidra till berättandet om bygden. Som medlem medverkar du till finansiering av verksamheten samtidigt som du får ta del av bilder och skildringar av trakten.

Vi finns i knutpunkten Kolbäck för att vandringsleder följde åsen och ån från syd till norr och Eriksgatan sträckte sig från öst till väst. Ett vadställe och en bro möjliggjorde passage över ån. Vid Herrevadsbro stod ett viktigt slag med betydelse för bildandet av riket Sverige.

En kunglig förordning föranledde att gästgiverier och skjutsstationer inrättades. Kolbäcks gästgiveri började sin verksamhet och senare bildades Kolbäcks skjutsförening, som ägde stora delar av marken där samhället ligger idag.

Under 1870-talet köpte ett järnvägsbolag mark för byggnation av spår och järnvägsstation. Detta var början till en ny era som kom att ersätta skjutsbolagen och även den intensiva båttrafiken på Strömsholms kanal, som blivit färdigbyggd 80 år tidigare. Under 1880-talet var passagerartrafiken tät med sex-sju tusen passagerare om året och kanalen trafikerades av ångbåtar, pråmar och jakter.

När järnvägen utvecklades i nord- och sydlig riktning skapades en viktig järnvägsknut i Kolbäck.

Kent Sjöström,
ordförande Kolbäcks hembygdsförening

Vill du stödja föreningen? Använd bankgiro 5729-0298
och swishnummer 123 325 41 25 för gåvor eller medlemskap.

INNEHÅLL

Sid 2-3 Kort historik om Hembygdsföreningen
Sid 4-12 Kolbäcks samhälle bildas
Sid 13-16 Träklypan - danspalats och snickeri
Sid 17-20 Emil Andersson Speceri & Diversehandel
Sid 21-25 Eric Ericsson – från brygghus till godsägare
Sid 26-33 Folkparken genom tiderna
Sid 34-39 Fotograf: Åhman, Kolbäck
Sid 40-48 Galgbacken i Svinskogen
Sid 49-55 Kolbäcks AIF – 60 års ishockeyhistoria
Sid 56-61  Minnen från Kolbäck-Munktorps polisdistrikt
Sid 62-70 När koleran kom till trakten
Sid 71-78 Linneabio – en teatermetropol
Sid 79-85 Livsviktigt för Kolbäck
Sid 86-89 Kolbäcks musikkår
Sid 90-97  Bröderna Pettersson – vagnar, smide och rör
Sid 98-101 Sofielunds vårdhem
Sid 102-105 Strömsholm, en kunglig slottshistoria
Sid 106-115 Tingshuset: Arkitekten och domaren
Sid 116-117 Verkstadsskolan i Kolbäck
Sid 118-122 Tysta Skolan på Sofielund
Sid 123-128 Kolbäcks historiska volleybollklubb
Sid 129-135 Ångbåtar på Strömsholms kanal
Sid 136-142 Morderkännandet i Kolbäck

Kungen
Kungligt i Kolbäck. Kung Gustaf VI Adolf skriver sitt namn i Tingshusets
bibel den 10 september 1955 under sin Eriksgata i Västmanland.
Bredvid kungen kommunstyrelsens ordförande i Kolbäck Karl Andersson.
Foto: Bertil Forsén/Västerås Stadsarkiv.

Ankare
Ankare upphittat i Kolbäcksån 100 meter norr om bron 1934. Fotograf okänd, möjligtvis Gustaf Åhman eftersom bilden kommer från en glasplåt.
Bild från Västmanlands Läns Museum.

pil